Därför ska du INTE föreställa dig publiken naken

Titta gärna på det här från Ted Talks om att besegra scenskräck. Hans sång tar upp ett vanligt råd för att hantera nerver: Att föreställa sig sin publik naken. Ett råd som jag dissar fullständigt. Här är anledningen: 

Om du verkligen stod inför en grupp nakna människor så vore det oerhört märkligt – kanske komiskt – men ytterst absurdt. Du skulle knappast känna samhörighet med dem. Du skulle vilja ta distans.

Kanske skulle du känna dig överlägsen och kunna skratta åt dem för ditt inre. Du skulle tänka: Vilka puckon.

Eller så skulle du känna dig underlägsen och rädd. Förväntas det att jag ska vara naken nu också? Det har du troligtvis ingen lust med.

Förmodligen, precis som på badhuset, skulle du ha svårt för att se dina nakna medmänniskor i ögonen, men ja, var ska du annars titta?! Det finns ingen annan safe zone att fästa blicken på heller så du skulle anstränga dig för att titta bort. 

Allt det här går stick i stäv med min viktigaste ledstjärna om att möta sin publik som medmänniskor.  Skapa närhet och samhörighet. Känsla av att möta varandra. Se varann och lyssna in. 

Ja, det skulle vara om du möjligen föreställer dig dem och dig själv som nakna och att ni möts i någon slags fri sfär utan kulturella ideal eller sociala koder kring klädsel. Men då föredrar jag nog ändå kläderna på, men utrustad med nyfikenhet på den andra oavsett vad de yttre attributen förmedlar. 

Så, en naken publik är en obehaglig publik. En obehaglig publik är svårare att möta med sin nervositet. Så möt dem med kläderna på även om lökringar skymtar under armarna och det känns som tröjan fladdrar i takt med din höga puls. 

Vad gör du för att hantera dina nerver?

Vad tycker du? Kommentera gärna!

  • Leonie Bartholdsson • 7 april 2016 11:16:41
    Jag brukar hantera min nervositet genom att vara väl förberedd. Jag tänker mig att jag är en skådespelare och går in i rollen "Leonie - föreläsaren". Det kanske låter löjligt, men det fungerar.
    Jag brukar också lägga tid på att ta kontroll över rummet, lägga rekvisita, såsom pekpinne, manus, ev blädderblock där jag vill ha dem. Röra på mig. Att stå still får bara kroppen att darra okontrollerat. Jag försöker ha en inledning på mitt föredrag som bryter isen och framkallar skratt (om det är lämpligt). Det finns många tips. Ju mer föredrag man håller, desto mer självförtroende får man och då blir nervositeten mindre också!
  • Hej Leonie, tack för din kommentar!

    Väl förberedd är det vanligaste sättet jag brukar höra om när det gäller att hantera nervositet. Det är förstås jätteviktigt. Men jag märker också ofta att många inte vet optimala sätten att förbereda sig på. Sedan kan det ju också alltid komma överraskningar, hur brukar du göra då?

    Skådespelaren låter inte alls löjligt. Jag brukar ofta snurra runt ett varv innan jag ställer mig framför min publik och föreställa mig att jag förvandlas som superman : )

    Att ordna med alla hjälpmedel är jättera och något som många ofta glömmer bort. Att känna in lokalen gör en helt klart lugnare.

    Skratt är superbra! Lyckas du alltid locka fram det eller har det hänt att du trott att publiken skulle skratta men de har inte gjort det?

    Låter som att du själv är ganska erfaren, hur mycket föreläser du?

    8 april 2016 11:08:05

Senaste inlägg

Etiketter