Ett bröllopstal blir till 3 – Bakom kulisserna hos en talskrivare

Ett bröllopstal blir till från Retorikbloggen

Är du beredd på att nagelfara småord och peta i detaljer? Du ska få tre små och en stor sak att tänka på när det gäller de små valen och hur de är viktiga för ett lyckat tal. Mitt bröllopstal tjänar som exempel.

Om du vill ha min hjälp med ditt fesstal så skriver jag gärna tillsammans med dig. Hör av dig eller läs mer om att få hjälp med festtalet här

Du styr vad lyssnarna fokuserar på under talet. Akta dig för starka påståenden i festtal, var lite feg.
Vilka frågor har lyssnarna som behöver besvaras för att de ska kunna koncentrera sig på dina ord?
Prata med dina ord och krångla inte till det för att det ska vara högtidligt. Äkta vinner alltid.

Den stora saken är något som är gemensamt för alla tre punkterna. Alla val du gör ska du göra utifrån målgrupp och kontext. Alla fester och gäster är inte likadana. Läs vidare för att se hur dessa tankar påverkat mitt tal i fasen elocutio det vill säga att formulera och smycka ut sitt tal.

Inkluderande, informativ inledning

Inledningsfrasen gick från:

Kära syster och brud, kära Johan.

till:

Kära syster, kära Johan, kära brudpar.

Jag ville fokusera lika mycket på båda och i min första variant är det övervägande uppmärksamhet på bruden medan Johan bara får vara Johan. Men varför kan jag inte bara säga ”kära brudpar”? Jag tycker det känns fint att nämna dem både som individer och par. Inledningen i talet blir också en informationsbärare till övriga gäster om min relation till bruden utan att jag behöver säga ”jag är syster till bruden”.

Tydlighet behövs också i festtal
Jag behövde några fler ord för att alla ska hinna uppfatta vändningen när jag kommer in på Anne på Grönkulla. Frasen ”Ja, vore” blev ”Jo, jag sa vore”.  I skrift är det inget problem att hänga med med bara två ord men det är lätt hänt att missa poängen när man bara hör talet. Det här blir helt enkelt tydligare.

Se upp med starka påståenden
Jag hävdade tidigare att Anne och Gilbert var den vackraste romansen i litteraturhistorien men ändrade det nu till en av de vackraste. Det är onödigt att väcka illvilja bland eventuella Jane Austen-fans i gästskaran. På det här sättet undviker jag risken att någon gäst fastnar på mitt påstående, muttrar ”jag håller inte med” i sitt inre och missar resten av talet. Då har jag som talare styrt lyssnarens tankar i fel riktning. Vi är där för att tänka på Alma och Johan och hur kvällen blir lyckad för dem.

Säg det enkelt och med dina ord
När jag vänder mig till gästerna för att förklara Anne på Grönkulla var det tidigare otydligt riktat. Nu flyttade jag om så att stycket börjar med ”För er som…” På så sätt vet gästerna direkt vem jag talar till. Jag ändrade också formuleringen ”verka en smula vettigt” till ”hänga med i vad jag menar”. Det är en enklare formulering. Säg det så enkelt du kan är ofta ett gott råd. Stilnivån blir lite lägre i och med den formuleringen vilket ett bröllopstal med fördel kan få för att inte kännas konstlat. Det är du som pratar så prata med dina ord.

Behåll fokus med rätt formuleringar
”Den efterlängtade kyssen” blev ”det vackra ordet ja” i beskrivningen av hur Anne och Gilbert äntligen får varandra. Jag valde det för att på ett tydligare sätt relatera till bröllop.

Tala så det svänger om det
Uppräkningen av ställen där Johan lagt kärlekslappar har fått mer flyt. Det var tidigare bara en uppräkning för mitt eget minnes skull om var lapparna faktiskt låg. Nu har det blivit två ordpar som skapar en bra rytm. (Ordet badrumsskåpet och ytterdörren har samma rytm).

Feg avslutning? Nej, kalla den smidig
I min avslutning (ja, jag väljer den alternativa på inrådan av en av mina läsare) skrev jag tidigare att jag snubblade över ”mitt eget ordförråd”. Eftersom det finns risk att det låter högfärdigt har jag ändrat det till att snubbla över ”alla ord man kan välja”. Det fega, generella ”man” används här för att inte sticka ut på ett sätt som riskerar att störa någon av gästerna.

Bara kropp och minne kvar
Här är det färdiga talet i skrift. Nu ska det bara landa i kroppen och minnet. Hur det sker kommer du också få läsa om. I manuset har jag markerat det jag justerat så du lättare kan hänga med. Och kom gärna med synpunkter eller frågor!

Kära syster, kära Johan, kära brudpar. 

Det finns en rödhårig tjej som är min absoluta favorit. Hon är vacker, fräknig och påhittig. Att ha henne som syster vore som en dröm. Jo, jag sa vore. Jag pratar nämligen om Anne på Grönkulla.

Er kärlek liknar på flera sätt Anne och Gilberts, en av de vackraste romanserna i litteraturhistorien. 

För er som inte känner till detaljerna i Anne på Grönkulla ska jag kort återge kärlekshistorien så att ni hänger med i vad jag menar.

Anne är 12 år, Gilbert ett par år äldre när han drar i hennes röda fläta och viskar ”det brinner”. Där börjar det. Gilbert, bara tonåring, har sett flickan i hans liv och allt sedan dess är det bara henne han älskar. I böckerna dröjer det ungefär 3 år innan han ens vågar stryka hennes kind och hålla hennes hand. Det dröjer ytterligare 6 år innan han får sitt ja på ett frieri och får kyssa henne. De här åren är också kantade av lite snårskog och omvägar till det vackra ordet ”ja”, men ger Gilbert någonsin upp? Nej, det är Anne han vill ha, det är bara henne han älskar och han är fast besluten om att det ska bli de. 

Ser ni likheterna? 

Det jag framförallt tänker på är den lojalitet och tålmodighet ni visat varandra under de här fem åren. Att välja varandra i tonåren, hålla en ung förälskelse vid liv och vårda den så den växer till en vuxen kärlek som är villig lova bort sig själv till någon annan, att säga ja som ni gjort idag. Det är sällsynt och vackert.

I Almas studentlägenhet finns små papperslappar utspridda: i kökslådan och badrumsskåpet, på micron och ytterdörren. Alla är små kärlekshälsningar från Johan. Min Edward är ganska generös med komplimanger men skrivna lappar i kökslådan! Där vinner du Johan.

Även vår pappa har fått en värdig medtävlare i romantik.Vår mamma har alltid sagt att hon önskat att vi skulle träffa någon som är lika snäll som pappa. Edward håller måttet, jodå. Men en man som gömmer kärlekshälsningar i badrumsskåpet… Pappa, dina dikter ligger snart i lä. Johan, välkommen in i Mattisson-matchen.

En del av er vet att jag bloggat om hur jag skrivit det här talet. Jag hade ett tag en hyfsat snygg avslutning som knöt ihop säcken. Men det kändes inte tillräckligt. Jag ville hitta något som verkligen uttrycker hur mycket jag tycker om dig, Alma, och hur glad jag är för din skull och för er skull idag. Det är svårt och ibland snubblar jag över alla ord man kan välja i jakten på det jag verkligen vill säga. Men kära syster, jag älskar dig. Och till er båda: Jag är så glad för er skull och önskar er all lycka. Grattis!


PS. Glöm inte ge dina synpunkter eller ställ dina frågor.

Vad tycker du? Kommentera gärna!

Senaste inlägg

Bloggarkiv

Etikettmoln