Ett hej som gör skillnad

Ett hej som gör skillnad från Retorikbloggen

”Den där Klara, hon hälsar alltid så konstigt. Hon verkar ganska underlig.” Kanske tänker många så om mig sen jag började försöka använda enkel-hejet när jag möter folk. För några år sedan var jag och min man på Fredrik Lindströms föreställning ”Svenskar är också människor”. Där pratade han bland annat om hur vi säger ”hej, hej” när vi möter folk i löparspåret och alla sociala koder kräver att man hälsar men ingen egentligen vill.

Det här dubbelhejet stannade kvar hos mig och min man. Min man tog snabbt upp kampen för enkel-hejet medan jag påstod att ett dubbel-hej är mer ärligt. Det stämmer att jag inte har något intresse av att hälsa på han i hästgården en bit bort som alltid har grön jacka. Varför ska jag låtsas som att jag vill det med ett enkel-hej?

När jag provat att hälsa med ett enkel-hej märker jag att folk reagerar litegrann, och kanske tänker de som jag inledde det här inlägget.

Sakta men säkert har jag tänkt om. Om vi hälsade på varann, med ett äkta enkel-hej, lite oftare så tror jag att fler känner sig sedda, fler känner sig trygga (till och med en björn ser rätt snäll ut när den vinkar fint), fler blir lite gladare. Om vi hälsar på varann, med ett äkta enkelhej, i trapphuset, i tvättstugan, i löparspåret, på kvällsgatan, på bärplocket (och var du än brukar dra till med dubbelhejet) så tror jag att Sverige skulle bli lite varmare. Naivt? Mycket möjligt. Värt att prova? Absolut.

När jag började tänka så då insåg jag att mitt enkel-hej inte behöver vara tillgjort. Jag vill faktiskt hälsa på grannen i hästgården med den gröna jackan för jag vill att han och jag ska tycka att det är trevligt att bo i samma by. Jag vill hälsa på gamla kurskompisar på stan som man knappt känner igen, för jag tycker faktiskt det är ganska kul att se dem och jag önskar att deras dag är bra. Och jag vill hälsa på mina vänners lägenhetsgrannar i trapphuset för jag hoppas att de ska tycka att deras grannar verkar vara vettiga människor med schyssta vänner.

Jag ska fortsätta med mitt enkel-hej tills jag ser att de jag möter istället tänker: ”Den där Klara, hon hälsar alltid så trevligt. Hon verkar ganska schysst.”

Vad tycker du? Vad tror du att ett enkel-hej kan göra för skillnad?

Vad tycker du? Kommentera gärna!

Senaste inlägg

Bloggarkiv

Etikettmoln